Avsikten

Begäran om hjälp från medborgare som inte får rätt information, hanteras på rätt sätt, har risk att spåra ur och i slutändan mycket tid, att kosta energi och pengar. Inköp och organisering av vården kommer då att sätta mer press på budgeten. För att inte tala om de eventuella allvarliga personliga konsekvenserna av detta (och tillhörande sociala kostnader). Per 1 januari 2015 det är inte längre landskapet utan kommunen som har hand om ungdomsvården, barnskyddsåtgärder och ungdomsskydd. Denna överföring (med alla förändringar) kommer dock med betydande budgetnedskärningar (enbart på ungdomsvården 450 miljon, av totalt 3 miljard). Kommunerna måste därför göra mer med mindre pengar.

Tillvägagångssättet

Att vara inom ungdomsområdet, vård, att kunna betjäna medborgarna på ett skräddarsytt och kostnadseffektivt sätt för arbete och inkomst, är tillgång till rätt information plus samarbete mellan kommuner och kedjeparter (ungdomsvårdsanstalter, vårdgivare, UWV, SVB, WSW företag, återanpassningsföretag och bostadsrättsföreningar) grundläggande.

Resultatet

dock, i hennes rapport (juni 2014) avslutar övergångskommittén för ungdomssystemgranskning, att kommuner fortfarande är i början av att organisera sin informationsförsörjning i detta ämne. Dessutom finns det för närvarande inga effektivt mätbara minimikrav för denna vård, som medborgarna bör förvänta sig. Stora effektiva skillnader mellan kommuner med olika budget och kompetens lurar. Det innebär att kvaliteten på den vård som ska tas emot kan bli beroende av var en person bor.

Lektionerna

Det är anmärkningsvärt att kommuner tycks uppfinna hjulet om och om igen, för han själv, vill uppfinna. 1 januari 2015 närmar sig snabbt men de nödvändiga framstegen för att klara tidsfristen saknas fortfarande. Vårdgivare är mycket oroade: Antalet inköpsavtal som slutits mellan kommuner och vårdgivare står ännu inte i proportion till (baserat på erfarenhetssiffror) vård som ska ges. Detta kan inte gynna medborgarnas självförsörjning eller regeringens mål att minska utgifterna. Det är därför viktigt att direktörer och informationschefer tar sig an utmaningen tillsammans.

Författare: Maurice Nijssen, PNA-gruppen

Andra lysande misslyckanden

Vem finansierar livsstil i hjärtrehabilitering?

Akta dig för kycklingäggsproblemet. När fester är glada, men be först om bevis, kontrollera om du har möjlighet att tillhandahålla den bevisbördan. Och projekt som syftar till förebyggande åtgärder är alltid svåra, [...]

Varför misslyckande är ett alternativ…

Kontakta oss för en workshop eller föreläsning

Eller ring Paul Iske +31 6 54 62 61 60 / Bas Ruyssenaars +31 6 14 21 33 47