Akta dig för kycklingäggsproblemet. När fester är glada, men be först om bevis, kontrollera om du har möjlighet att tillhandahålla den bevisbördan. Och projekt som syftar till förebyggande åtgärder är alltid svåra, så länge ingen ägare till problemet hittas.

Avsikt

Livsstilsvägledningen vid hjärtrehabilitering i Zaans Medical Center (ZMC) bedömdes som otillfredsställande på tre punkter av inspektionen. Problemet var inte i början av processen: patienterna togs väl emot på sjukhuset och de första veckorna av hjärtrehabiliteringen ordnades ordentligt. Utbudet inom livsstilsområdet, som att sluta röka, viktminskning och patientuppföljning, visade sig dock vara otillräckligt säkrad. Dessutom var återkopplingen av uppgifterna otillräcklig. Detta ledde till onödigt bortfall bland patienter senare i processen. En ny incident, och med det en inspelning, kan ha lurat som ett resultat. Detta resulterar i höga sjukvårdskostnader. Förbättring av hjärtrehabiliteringen behövdes därför akut.

Efter en offertprocess valdes Viactive bland fyra leverantörer för att förbättra hjärtrehabiliteringen med ZMC. I samarbete med Lifestyle Interactive, Universitetet i Maastricht, ZMC, livsstilsrådgivare och dietister, ViActive har utvecklat ett innovativt hjärtrehabiliteringskoncept. Det handlar om en omdesign av rehabiliteringsprocessen, med e-hälsa och en livsstilsmodul. Varaktigheten av hjärtrehabiliteringen förlängs härmed till ett och ett halvt år. Personlig vägledning och riktad träning (engagerad i en hälsosammare livsstil) kommer först.

Närma sig

  1. Genom att prata med alla intressenter i kedjan (patienter, specialister, sjukgymnaster, psykologer, livsstilsexperter, patientförening och sjukförsäkringsbolag) och utför observationsforskning, har hjärtrehabilitering utvärderats. Följande förbättringspunkter noterades:Det finns lite samarbete eller samordning mellan de olika vårdgivarna och modulerna. Den saknar en standard MDO (tvärvetenskapligt samråd) och tydlig kontroll över patienten.
  2. Efter fyra månader är några av patienterna ur bilden och det finns inte längre någon kontroll över långsiktiga och hållbara livsstilsförändringar. Det gör att chansen att falla tillbaka i gamla mönster är stor. Dessutom är tre till fyra månader för korta för att åstadkomma en beteendeförändring.
  3. Innehållet i programmet – inklusive behovet av ytterligare vägledning – bestäms under en intagningssamtal utifrån standarder. Observationsstudien har dock visat att behovet av ett personligt anpassat program ofta tar sex månader till ett år att ta form, och då är patienten inte längre under övervakning.

Utifrån dessa insikter har en omdesign av hjärtrehabilitering gjorts. Med undantag för livsstilsmodulen kan kostnaden per patient rymmas inom (tyngsta) DBC (riktlinje 2014).

Resultat

En genomtänkt, prisvärt och genomförbart koncept med stöd från alla intressenter i rehabiliteringsprocessen. De viktigaste förbättringarna var:

  • Ett personligt intag och förhållningssätt;
  • En förlängning av hjärtrehabiliteringen till ett och ett halvt år;
  • Bidrag av en livsstilsmodul, skräddarsydda för hjärtrehabiliteringsmodulerna PEP (psykologiskt och känslomässigt stöd), PASSA (byggnadsskick) och infomodulen;
  • Ett extra e-coachingsystem, med en tränare som även har fysisk kontakt med patienten, så ingen främling;
  • Via e-coaching är det också möjligt för patienter att utbyta kunskap med varandra;
  • En PDCA-cykel kopplad till MDO, för att övervaka patienternas framsteg, matas med information från e-coachingsystemet.

Implementeringen blev bara annorlunda än planerat. Ekonomiska resurser krävdes för implementering och genomförande, som ZMC inte hade. Samtal fördes sedan med flera potentiella finansiärer (o.a. sjukförsäkringsbolag, ZonMw och Hjärtfonden). Alla var exalterade, men av olika anledningar kom det inte till finansiering.

Effektiviteten av programmet var väl underbyggd med ett affärscase, men det visade sig inte bevisa i förväg. För detta måste det implementeras först. Påvisbara bevis på effektivitet skulle kunna påskynda genomförandet och övertalning av finansiärer. Planerna för en konsekvensstudie vid universitetet i Maastricht var klara. Men det behövs också pengar för att genomföra en konsekvensutredning. Och när en lämplig subventionsansökan beviljades var "in natura"-finansiering ett villkor – att ta in egna pengar som inte fanns där. En ond cirkel.

Lektionerna

  1. Sparande och förebyggande är svåra att investera. Den nya hjärtrehabiliteringen skulle inte ge någon direkt ekonomisk vinst och enligt business casen skulle finansiärerna inte vara de som direkt drar nytta av finansieringen.. torsdag (finansiell) fördelar syns på andra ställen.
  2. Så fort konceptet var implementerat och beprövat skulle även andra sjukhus besökas. Detta steg kunde möjligen ha tagits i ett tidigare skede, för att få mer stöd från 2Men medinitiativtagarna Gaston Remmers linje för detta tillvägagångssätt.
  3. Att dela upp realiseringen i mindre steg hade också kunnat vara en möjlig lösning på finansieringsproblemet 75% av den nya processen hade redan faktiskt realiserats, det kanske hade varit mer entusiasm att finansiera trots allt.
  4. Förutom finansieringsproblemen kan tiden inte ha varit rätt än. Ledtiden på ett och ett halvt år motsvarade inte riktlinjerna och finansieringsstrukturen. Huruvida erbjudandet förblev detsamma och kvaliteten skulle förbättras verkade inte självklart för alla – vore det inte bättre att helt enkelt fortsätta att följa riktlinjerna fullt ut?
  5. Trots att vetenskaplig forskning har styrkt vikten av livsstil, Dietet och livsstil hamnade under ett kritiskt förstoringsglas under samma period. Hör detta hemma på andra raden? Det trodde besiktningen, med tanke på ZMC:s bedömning. Andra parter tyckte att det mer var något för primärvården eller för patienten själv. Det var därför osäkert om "gå ner i vikt" och "sluta röka" skulle finnas kvar i försäkringspaketet. Entusiasmen att investera i livsstil var inte stor.

namn: Peter Wouters:
Organisation: Viactive