Avsikten

Genom århundradena har olika privata och privata parter försökt återställa området som vi nu känner som det vackra naturreservatet "Het Naardermeer".’ tjäna pengar på det genom att torka ut det.

17århundradet:
På 1600-talet, den gyllene åldern, Amsterdam expanderade enormt och det fanns mycket rikedom. Det fanns ett ökande behov av mark i den större delen av staden. Att torka sjöar var populärt; detta skapade mark som lämpade sig för jordbruk och som investering. En Jan Adriaansz Leeghwater, hade redan framgångsrikt dränerat en hel del sjöar och bestämde sig nu för att ta sig till Naardermeer.

19århundradet:
I 1883 gjorde Jan Willem Hendrik Rutgers van Rozenburg, bor på Herengracht i Amsterdam ett nytt försök att kontrollera naturen.

Tillvägagångssättet

17århundradet:
I 1623 började arbeta, först lades en vall runt den, sedan grävdes ett barmvatten och slutligen byggdes sex väderkvarnar längs sidan och bara pumpade. Det visade sig vara ett tufft jobb på grund av de komplexa grundvattenmönstren. Efter ungefär sex år var pölen äntligen en polder.

19århundradet:
I 1883 en ångpumpstation byggdes. Raka kanaler grävdes med ett mudderverk för att säkerställa att dräneringen av vatten löper smidigt.

Resultatet

17århundradet
I 1629 spanjorerna avancerade mot Amsterdam. För att försvara regionen fylldes den holländska vattenlinjen med vatten igen. Och så försvann den “Naarderpolder” och det blev bara en Naardermeer igen. Resultaten var till de rika medborgarnas fulla belåtenhet, spanjorerna nådde aldrig Amsterdam och de drevs sedan sakta men säkert ut ur norra Nederländerna under ledning av Frederik Hendrik.

19århundradet
När sjön äntligen har torkat med hjälp av ångpumpen, kommer snart att dyka upp, att poldern inte har bra jordbruksmark. Detta verkar försuras extremt snabbt genom en kemisk oxidationsprocess. Skörden har en dålig kvalitet som dessutom ger väldigt lite på grund av den ekonomiska krisen. Dessutom måste pumparna också övervakas kontinuerligt, ty bräckvattensläckningen från kullarna är så stor, att bara konstant pumpning kan hålla saker torra. Två och ett halvt ton guld fattigare stannar Rozenburg 1886 pumparna och om några veckor är Naardermeer tillbaka igen.

I 1904 Amsterdams kommun vill köpa Naardermeer eftersom de behöver plats för en soptipp. Den där “värdelös sjö” som de beskriver det, verkar hon vara ett bra alternativ?.
Då skapades också en av de första miljöaktionsgrupperna i det här landet, ledd av Jac.P.Thijsse och Elie Heimans.. De insåg vilket unikt naturreservat Naardermeer var och startade en disklobby.
Kommunfullmäktige röstade så småningom emot soptippsförslaget med 18 mot 20 till omröstning.

De två herrarna miljöaktivister gick sedan vidare och lyckades samla ihop tillräckligt med pengar för att köpa sjön och så blev det 22 april 1905 föreningen för bevarande av naturmonument grundades i Amsterdam och det första stora köpet var på Naardermeer 3 september 1906 för summan av 155.000 gulden.

Naardermeer-området är en tillflyktsort för många sårbara djurarter och mindre vanliga växter. Vilda djur med komplicerade, tyvärr oförhandlingsbara krav på sin omgivning.

Lektionerna

Naardermeer, så obekvämt beläget mellan ett antal stora befolkningscentra,
är för närvarande återigen föremål för politisk diskussion på grund av planerna på tunnel under anslutningsvägen (A6- A9) bredvid Naardermeer. Även nu är känslorna höga...

Hur som helst visar områdets händelserika historia att naturen har vunnit på varje försök att tjäna pengar på området hittills..

Ytterligare:
http://www.leiden.pvda.nl/nieuwsbericht/2841
http://home.planet.nl/~krijn058/naardermeer.htm

Författare: J. Thijsse

Lämna KOMMENTARER