Den andra jurymedlemmen vi kan presentera för dig är Mathieu Weggeman.
Mathieu Weggeman är professor i organisationsvetenskap i synnerhet innovationsledning vid Eindhovens tekniska universitet. Han är även styrelserådgivare, handledare (bland annat på Brainport Eindhoven och på HKU – konstuniversitetet i Utrecht) och poet.
Vad kommer du att vara uppmärksam på när du bedömer ärendena?
- det vågade, fräckheten att ge sig i kast med "projektet-som-blev-ett-lysande-misslyckande"
- Kreativiteten i att "ta över" det misslyckade projektet, till slumpen c.q. förmågan att se en ny möjlighet i misslyckande.
- Organisationens misslyckandevänlighet; (en aspekt av innovationskulturen).
Kan du dela ditt eget briljanta misslyckande med oss?
Det var en gång under perioden då jag var avdelningsordförande och jag var utomlands en längre tid. Och jag glömde att utvecklingssamtal om medlemmarna på avdelningen måste lämnas in före ett visst datum.
Sekretariatet påminde mig om det, men jag skulle aldrig komma i tid med den 40 medlemmar i gruppen kan hålla en prestationsintervju och göra en rapport om den eftersom jag inte skulle vara tillbaka i Nederländerna förrän efter det angivna inlämningsdatumet.
Jag trodde, och tror inte på prestationsbedömningar (vi håller varandra i avtalen under hela året och anpassar dem när de är för svåra eller för lätta), så min tanke var att alla fyllde i sitt eget formulär för utvecklingssamtal (ABCDE) som han eller hon trodde att jag skulle göra, att sekretariatet skulle underteckna dessa b/a-formulär och sedan skicka dem till personalen.
Human Resources fann att proceduren och resultatet var ett stort misslyckande.
Det fick jag senare reda på 80% av självbedömningarna var giltiga, (det är så jag skulle ha gjort mål) i ca 20% var för entusiastisk över sig själv och/eller för att skylla på andra.
Varje år sedan dess har jag gjort det 80% låta anställda fylla i sin prestationsbedömning själva, till stor tillfredsställelse för dem och mig. resten 20% Jag fortsatte att göra det traditionella sättet.
